Blogguppgift A: Nyhetsvärdering

Vad som blir nyheter är inte alls slumpartat, enligt dagens medieforskare. Hvitfeldts nyhetsvärderingsformel visar att det finns typiska egenskaper hos de möjliga nyheterna som ökar sannolikheten att de blir faktiska nyheter. En händelse som pågår, som direkt berör och som äger rum i närheten har det största nyhetsvärdet, enligt Prakkes modell. Nyhetsvärdering handlar alltså om urval men också om presentation. Nyheter blir därför sådant som passar mediernas format, dess organisation, interna arbetsvillkor, normer och behov av uppmärksamhet. Och idag ser vi att medierna ofta nyhetsvärderar likadant eftersom det är samma händelser som tycks bli nyheter inom press, radio och TV.

I Dagens Nyheter (DN) 080211 finns en nyhetsartikel ”Bankrån på Norrmalm” som belyser att en ensam gärningsman rånade Handelsbanken i centrala Stockholm. Nyheten kommer från det lokala nyhetsomloppet som är knutet till en region där tyngdpunkten är brott och olyckor. Bankrånet är ett brott som sker just nu i Stockholm gör nyheten extra viktig för DN:s läsare som mestadels är stockholmare. Enligt Hvitfelts nyhetsvärderingsformel blev bankrånet en nyhet därför att det handlar om ett brott, har kort geografiskt avstånd till händelsen och anses viktig.

I Svenska Dagbladet (SvD) 080211 finns en nyhetsartikel ”Obama kan vara förbi Clinton” som belyser den pågående kampen om vem som ska bli demokraternas presidentkandidat i USA, Obama eller Clinton. Nyheten kommer från det globala nyhetsomloppet där tyngdpunkten är ekonomi och politik. SvD har grundat sin nyhetsartikel på nyhetsbyrån AFP:s uppgifter, genom TT Washington. Politik i USA påverkar även andra länder som Sverige och därför är nyheten viktig även för oss samt SvD:s läsare. Enligt Hvitfelts nyhetsvärderingsformel blev Obama en nyhet därför att det handlar om politik, har kort kulturellt avstånd, handlar om elitpersoner och anses viktig.

I Dagens Nyheter 080212 finns en nyhetsartikel ”Tito Beltran besviken” som belyser att Beltran har i Stockholms Tingsrätt blivit fälld för våldtäkt. Att nyheten är viktig för oss eller DN:s läsare beror på att nyheten främst handlar om ett brott och att den åtalade är en känd person. För nyheter om kändisar har alltid högt läsvärde. Att DN skriver om kändisar sker oftast då de har begått ett brott, inte annars. Och detta menar jag ger dagspressen högre trovärdighet än kvällspressen. Annars är det kvällspressen som skriver om kändisar just för att de är kändisar, eftersom nyheter om kändisar enligt statistik ökar försäljningen av lösnummer. Beltrans åtal blev en följetong i kvällspressen före och i samband med domen. Enligt Hvitfelts nyhetsvärderingsformel blev Beltran en nyhet därför att det handlar om brott, har negativa inslag, handlar om elitpersoner och anses viktig.

Analysen av de tre nyhetsartiklarna visar verkligen att Hvitfelts nyhetsvärderingsformel och Prakkes modell stämmer.

Slutligen vill jag kommentera den hårda konkurrens som idag råder mellan de olika mediebolagen. Konkurrensen har gjort att etik och moral ibland åsidosätts i jakten på nyheter. Och en sådan utveckling är inte bra vare sig för medierna eller för de personer som medierna beskriver, tycker jag. Nu verkar dock medierna inte avslöjat Beltrans identitet innan åtal var väckt, vilket visar på respekt för individen. Men uppgifter om en kändis som var föremål för brottsutredning gällande för våldtäkt fanns inom kvällspressen mycket tidigt, enbart i syfte att genom spekulationer sälja lösnummer såklart.